Mikaela Nylander
Måndag, 06 februari 2012
Tillbaka

Utmanar centern igen grundlagen?

09.09.2010

Under en längre tid har centerpartiets syn på grundlagen och dess ställning inom vårt rättssystem förvånat. Också grundlagsutskottet, dess sammansättning och de juridiskt välunderbyggda slutsatser utskottet drog i den sk Karleby-frågan utsattes för hånfulla kommentarer av dåvarande kommun- och regionminister Kiviniemi på ett sätt vi inte tidigare upplevt.

Karlebyfrågan har framkallat primitiva politiska reaktionerna hos vissa ledande centerpartister. Då grundlagen inte möjliggör en flyttning av Karleby norrut på grund av grundlagens stadganden om rätt till lika service på båda nationalspråken, vill minister Pekkarinen komma åt kanske den viktigaste biten för att i praktiken kunna upprätthålla landets officiella tvåspråkighet, nämligen rätten att studera svenska i samtliga finskspråkiga skolor.

Även detta utmanar grundlagen. Om man berövar finskspråkiga barn och unga möjligheten att lära sig svenska finns det ingen möjlighet att upprätthålla ett tvåspråkigt land i framtiden.

Minister Pekkarinens syn på svenskans framtida ställning är förhoppningsvis enbart ett uttryck för hans personliga besvikelse. Men utspelet blottar en beklaglig trend i finländsk politik, en gemen attityd till grundlagen och grundrättigheterna. En attityd som förenklat går ut på att om grundlagen sätter käppar i hjulet för de i grunden legitima politiska intressena, bör grundlagen ändras eller så bör tolkningen av grundlagen fås att överensstämma med den egna politiska visionen.

Det här är en farlig vändning i den politiska vardagen på nationell nivå. Denna gång är det svenskans grundlagsenliga ställning som utmanas, nästa gång är det någon annan grundrättighet som inte passar in i det politiska pusslet. Frågan har en enorm principiell dimension - grundlagens stadganden och ställning kan inte med jämna mellanrum vara föremål för grova attacker i den politiska passionens namn. Grundlagen kan inte heller skrivas om för att passa in i rådande politiska klimat.

Grundlagen skall också i framtiden vara den främsta garanten för att juridik går före politik i fall där politiken inte baserar sig på juridik.

Om Pekkarinen menar allvar med att komma åt svenskans ställning inom vårt skolväsende har han och centern en ypperlig möjlighet till detta då statsrådet inom några månader skall ta ställning till timfördelningen för vår grundläggande utbildning (åk 1-9). Om så sker utmanar centern igen grundlagen. Och försätter regeringen i en besvärlig situation då undervisningsminister Virkkunen gett uttryck för en motsatt syn på behovet av svenskundervisning. Också i den här frågan bör juridik och politik gå hand i hand.

Mikaela Nylander
Riksdagsledamot,(SFP) medlem av grundlagsutskottet