Tillbaka

Det frivilliga försvaret blir allt viktigare

10.01.2007

Finlands försvarslösning förutsätter medborgarnas breda stöd och acceptans. En stark försvarsvilja är en förutsättning för ett trovärdigt försvar

Det frivilliga försvaret blir allt viktigare

 

Finlands försvarslösning förutsätter medborgarnas breda stöd och acceptans. En stark försvarsvilja är en förutsättning för ett trovärdigt försvar. Den allmänna värnplikten och medborgarnas möjligheter att delta i den frivilliga försvarsverksamheten befrämjar försvarsviljan.

 

Försvarsviljan och den positiva inställningen till försvarsmakten upprätthålls och befrämjas genom att medborgarnas möjligheter att delta i den frivilliga försvarsverksamheten ökar. Medborgarnas vilja att delta i den frivilliga verksamheten ökar tryggheten samtidigt som beredskapen att agera inför nya hot och beredskapen till militärt försvar höjs - detta konstateras i Finlands säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse från år 2004.

 

Det frivilliga försvaret omorganiseras för tillfället för att det bättre skall kunna stöda det militära försvaret och olika myndigheters verksamhet på alla nivåer. Meningen är att lagförslaget om det frivilliga försvaret kommer upp till behandlingen i riksdagen genast i början av höstsessionen. Det är både ändamålsenligt och nödvändigt att det stiftas en lag om det frivilliga försvaret. Ändamålsenligt är det därför att det frivilliga försvaret i och med lagen får en officiell position. Situationen kan jämföras med den position som frivilliga brandkårer samt sjöräddningssällskapen har i dagens samhälle. Nödvändig är lagen därför att statsrådets linjedragningar i 2004 års redogörelse om hur vårt lands säkerhets- och försvarspolitik skall utformas i framtiden gav det frivilliga försvaret en ny och tyngre roll.

 

Lagförslagets innehåll har gett upphov till en livlig diskussion bland reservisterna. Mycket kritik har framförts och oron för vad lagförslaget för med sig i praktiken är stor. På basen av kommentarerna fortsätter beredningen av lagförslaget. Lagförslaget kommer att stärka den frivilliga verksamhetens roll och man kommer bl a att utbilda frivilliga till mera krävande uppdrag än i dagens läge.

 

En stor oro som fördes fram under remissrundan gäller paragrafen om hur man förbinder sig till det frivilliga försvarets verksamhet. Samtidigt som man förbinder sig till den frivilliga försvarsverksamheten har arbetsgivaren ingen skyldighet att bevilja en ledigt för ändamålet. I lagen kommer inte att tas med nya förpliktelser för arbetsgivare att bevilja ledigt. Däremot kommer lagförslaget att innehålla en paragraf där det konstateras att deltagande i den frivilliga verksamheten inte är en uppsägningsgrund. Många är oroade över hur det kommer att gå – man förbinder sig till verksamheten men arbetsgivaren behöver inte godkänna detta. Precis som med all annan ny lagstiftning kommer de praktiska erfarenheterna att avgöra lagens ändamålsenlighet och därmed också funktionsdugligheten. Vid behov måste man i framtiden ha beredskap att ändra på lagen.

 

En central del i den nya lagstiftningen är bildandet av landskapstrupper. För tillfället pågår rekryteringen till landskapstrupperna genom att frivilliga reservister som är villiga att försvara sin hembygd anmäler sitt intresse. Tanken bakom landskapstrupperna är att man bättre skall kunna utnyttja reservisternas lokalkännedom och mångsidiga kunskaper. Bildandet och utvecklandet av landskapstrupperna sammanhänger med en större utveckling av det frivilliga försvaret och av utbildningssystemet för värnpliktiga.

 

Landskapstrupperna kommer att vara viktiga för hembygden. Jag vill citera försvarsmaktens kommendör, amiral Juhani Kaskeala som har konstaterat att landskapstrupperna med internationella krishanteringstermer kunde kallas för landskapens snabba insatsstyrkor. Reservister som är motiverade och kunniga är en stor resurs för det lokala försvaret.

 

Lagförslaget innebär att de planerade landskapstrupperna skall kunna ge handräckning. Diskussioner har förts om huruvida en person i reserven kan fungera enligt sin militärgrad som befälhavande i situationer där någon myndighet begär handräckning av militären. Detta kommer med största sannolikhet inte att bli möjligt. Det är enligt mig kontroversiellt, hela idén om landskapstrupper baserar sig på att frivilliga utbildas till allt mer krävande och allt mångsidigare uppdrag. Till denna paragraf finns det skäl att återkomma då vi fått praktisk erfarenhet av landskapstrupperna.

 

Jag gläder mig åt att de kvinnornas ställning, som inte utfört värnplikt, erkänns och befästs i lagförslaget om det frivilliga försvaret. Kvinnorna har genom tiderna varit en enorm resurs i försvarandet av vårt land.

 

Den nya lagen får inte försvåra eller urvattna det breda samarbete som har utövats inom det frivilliga försvaret i Borgå och i Östra Nyland. Det frivilliga försvaret har här varit föregångare och en utmärkt förebild för resten av landet. Ännu återstår riksdagsbehandlingen med ett brett hörande av sakkunniga på området och ändringar kan ske. Riksdagen brukar kräva en noggrann uppföljning av paragrafer som anses vara problematiska.

 

Trots de problematiska paragraferna anser jag att vi behöver en lag som stärker det frivilliga försvarets position i samhället. Lagen är ett steg i rätt riktning.

 

Mikaela Nylander

riksdagsledamot

 

Artikeln baserar sig på det festtal undertecknad höll vid Porvoon reserviläisets 50-års jubileum.