Mikaela Nylander Måndag, 06 februari 2012 |
||||
Tillbaka Andra stadiets utbildning06.11.2006 Jag tror att det är viktigt att vi erkänner att yrkesutbildningen och gymnasiet har olika utbildningspolitiska uppgifter och därför skiljer sig innehållet från varandra i dessa viktiga utbildningsformer Andra stadiets utbildning Jag tror att det är viktigt att vi erkänner att yrkesutbildningen och gymnasiet har olika utbildningspolitiska uppgifter och därför skiljer sig innehållet från varandra i dessa viktiga utbildningsformer. De som väljer yrkesutbildning gör det för att de vet vad de vill sysselsätta sig med och därmed väljer de en utbildning som genast leder till ett yrke. De som väljer gymnasium vill ha en allmänbildande utbildning för att sedan i de flesta fall fortsätta studierna vid yrkeshögskolor eller vid vetenskapshögskolor. Idag möjliggör båda stadiets utbildningsformer fortsatta studier på högre nivå. Att införa mera allmänbildande ämnen, dvs teoretiska studier i yrkesutbildningen skulle enligt mig ha en negativ effekt på viljan att utbilda sig till ett yrke. Dessutom måste man fråga sig vad som är ändamålsenligt att ta in i yrkesutbildningen och det är inte länge sedan läroplanerna för yrkesutbildningen ändrades och studierna för vissa yrken förlängdes. Det har en längre tid varit möjligt att avlägga yrkesexamen och studentexamen samtidigt via så kallade kombinationsstudier. Det här samarbetet mellan andra stadiets båda aktörer håller man på att utveckla och förstärka på olika håll i Svenskfinland, så är fallet också här i Östra Nyland. Enligt en grov uppskattning går cirka 5-10 procent av studerandena på andra stadiet in för att avlägga dubbelexamen så att man skriver fyra ämnen i studentexamen. Andelen som väljer att skriva ett eller två ämnen är lite högre. I artikeln från debatten framgår det inte om Grönqvist talar för ett rent ungdomsstadium där yrkesutbildning och gymnasium blandas ihop enligt den utbildningsmodell som man tillämpat i Sverige och som man där nu håller på att frångå. För mig blir det oklart vem som skulle gagnas av att man på detta sätt blandar ihop yrkesutbildning och gymnasieutbildning? Om man vill utveckla yrkesutbildningen så skall det nog ske genom andra medel än genom att ytterligare teoretisera den. Gymnasiets roll skall även i fortsättningen vara allmänbildande och yrkesutbildningen skall ge en ett yrke. Givetvis skall vi skapa samarbetsformer som möjliggör att man kombinerar studier inom andra stadiet. Dessutom vinner alla på man använder sig av till exempel gemensamma lärarresurser och utrymmen där det är möjligt. På många håll i Finland kommer vi att få se nya ägarstrukturer växa fram för att trygga den lokala eller regionala tillgången till båda andra stadiets utbildningsformer. Kravet på ett befolkningsunderlag på 50 000 för yrkesutbildningens del tvingar fram nya konstruktioner. Där man går in för gemensamma strukturer för yrkesutbildning och gymnasium måste man vara tydlig på att inte blanda ihop dessa rent innehållsmässigt. Jag tror att dualmodellen är den rätta beträffande arbetsfördelningen mellan yrkeshögskolor och universitet. Precis på samma sätt tror jag att gymnasierna och yrkesutbildningen har varsin mycket viktig uppgift att fylla, dock som separata utbildningar. Mikaela Nylander medlem av riksdagens kulturutskott |
||||
| Kontaktuppgifter Mikaela Nylander |
||||