Universitetsreformen

28.05.2008

Svenska riksdagsgruppen anser att förslaget att universiteten kan ta skepnad av en offentligrättslig juridisk person eller en privaträttslig stiftelse är värd att understöda

Riksdagen har diskuterat oppositionens interpellation angående universitetens ställning och hur basfinansieringen skall tryggas i framtiden.

Svenska riksdagsgruppen anser att förslaget att universiteten kan ta skepnad av en offentligrättslig juridisk person eller en privaträttslig stiftelse är värd att understöda. Oppositionen oroar sig för att universitetens autonomi är hotad på grund av reformen. Genomförd på det sätt regeringen nu föreslår finns det ingen risk för att utomstående krafter såsom näringslivet skulle ta över makten inom vårt universitetsväsende. En fungerande och stark autonomi för universiteten kan uppnås enbart om universiteten har förutsättningar att utvecklas och följa med sin tid. Målet med den reform regeringen planerar är att skapa de rätta förutsättningarna för detta och att samtidigt stärka universitetens ekonomiska handlingskraft.

Trots att universiteten ges möjlighet att ta formen av en privaträttslig stiftelse handlar det inte om någon privatisering av universiteten. Universiteten sköter även i framtiden offentliga uppgifter och staten har ansvaret för universitetens basfinansiering. Universiteten kan redan idag ta emot donationer – donationsprofessurer har varit det traditionella sättet att stöda universiteten. Det är positivt att även andra än staten är med och stärker universitetens verksamhetsförutsättningar.

Den statliga basfinansieringen skall på ett jämlikt sätt utgöra grunden för ekonomin i alla universitet. Därför står universiteten också i framtiden på samma startlinje oberoende av vilken upprätthållarmodell de väljer att gå in för.  Staten måste även i framtiden sörja för att universitetens basfinansiering är på en skälig nivå – oberoende av de förändringar som nu planeras. Staten har det yttersta och absoluta ansvaret för en tillräcklig basfinansiering.

Universitetsväsendet i vårt land kommer inte att delas in i två olika läger på grund av reformen. Den planerade reformen kommer att ytterligare öka möjligheterna för regionen kring ett universitet att stöda universitetet i dess verksamhet.

Universitetsnätet måste också i framtiden vara tillräckligt heltäckande för att kunna erbjuda hela befolkningen möjlighet till studier och regionerna möjlighet till livskraftiga universitet som stöder också den regionala utvecklingen.

Studeranden och personal bör även i framtiden ha representation i styrelserna. De av staten utsedda medlemmarna kommer i framtiden att vara i majoritet i styrelsen. Det finns några viktiga frågor som slutligen bör poängteras. I framtiden borde statens produktivitetsprogram inte gälla universiteten. Det är också viktigt att notera att regeringen har förbundit sig till att öka den eftersatta basfinansieringen. Att universiteten i framtiden i större utsträckning kan få extern finansiering får inte blandas ihop med en tillräcklig basfinansiering.

Genom en tillräcklig basfinansiering, extern tilläggsfinansiering och en stark autonomi kan vi i framtiden garantera det finländska mångsidiga bildningsuniversitetets ställning och utveckling.

Mikaela Nylander

medlem av riksdagens kulturutskott

texten baserar sig på det gruppanförande Nylander höll i riksdagen 21.5