Tillbaka
04.06.2008
Sedan 1990-talet har våld i närrelationer och inom familjen (nedan enbart
familjevåld) debatterats.
Sedan 1990-talet har våld i närrelationer och inom familjen (nedan enbart
familjevåld) debatterats. Familjevåld är ett stort samhälleligt problem, men
framför allt är våldet alltid är en stor personlig tragedi för alla inblandade.
Trots att familjevåldet funnits på den politiska agendan rätt länge har
servicen inte utvecklats tillräckligt. Nästa höst har vi kommunalval. Vilken
service vill du att din hemkommun skall erbjuda dem som drabbas av familjevåld?
Enligt en försiktig uppskattning förorsakar familjevåldet direkta kostnader på
ungefär 91 miljoner euro årligen. Hur stora de indirekta kostnaderna är kan man
bara ana sig till. Också ur ett samhällsekonomiskt perpsektiv är det viktigt
att motverka familjevåld.
Just nu pågår kommun- och servicestrukturprojektet och kommungränser försvinner.
Det är viktigt att beakta den service som behövs för att kunna hjälpa personer
som drabbas av familjevåld då man utarbetar nya service- och välfärdsstrategier
eller då man skapar nya samarbetsområden. Vi behöver bestående service som
möjliggör ett tidigt ingripande.
Med familjevåld förknippas skamkänslor, känsla av skyldighet och rädsla. Det är
viktigt att komma ihåg att familjevåld förekommer i alla samhällsklasser och
kulturer. I och med att många försöker dölja att familjevåld förekommer måste
vi utbilda personalen att identifiera våldets många olika ansikten.
Det räcker inte att vi kan identifiera familjevåld. Det skall också finnas
service att tillgå. Det behövs klara verksamhetsmodeller som kräver
sektoröverksridande samarbete för att fungera. Vad gör man på dagiset eller i
skolan om man misstänker att familjevåld förekommer? Eller vad gör
hälsovårdaren på arbetsplatshälsovården då hon ser tydliga tecken på våld? Vart
skall en på orten nyinflyttad mamma med tre små barn ta vägen på juldagen då
den berusade pappan inte mera nöjer sig med att ge sig på mamman utan nu också
går åt barnen? Hur många kommuner har avtal med något skyddshem eller har ett
eget sådant? Det måste finnas en klar servicemodell med tydliga ansvarsområden.
Kommunen eller flera kommuner tillsammans måste kunna erbjuda offren hjälp och
stöd så länge det behövs. Framför allt barn och unga som lever i hem där våld
förekommer bör uppmärksammas. Våldet behöver inte rikta sig direkt mot dem, men
barn och unga uppfattar så mycket mer än vuxna vill eller vågar erkänna. För
att situationen skall få en hållbar lösning måste också förövaren få stöd och
hjälp till att ta ansvar för sina gärningar och komma ur våldsspiralen.
Vissa grupper som drabbas av våld bör ägnas större uppmärksamhet i framtiden.
Åldringar, handikappade och utvecklingsstörda är exempel på grupper för vilka
servicen bör förbättras.
Det är viktigt att man dokumenterar och statistikför familjevåldet. Tredje
sektorn och församlingarna har stor kunskap och erfarenhet i arbetet mot
familjevåld som bättre borde kunna utnyttjas av kommunerna. I många kommuner
haltar uppföljning och utvärdering av hur väl servicen fungerar. Familjevåldet
är en angelägenhet för hela kommunen, inte enbart för social- och hälsovården.
Att bygga upp en månsidig service för att kunna hjälpa familjevåldets offer och
förövare betyder inte automatiskt att nya tjänster behöver inrättas. Det
handlar om att utbilda personalen. Det handlar också om att börja arbeta på nya
sätt som suddar ut existerande förvaltningsgränser. I många kommuner har man
redan lyckats.
Social- och hälsovårdsministeriet har tillsammans med Kommunförbundet nyligen
utarbetat rekommendationer för hur kommunerna kan bygga upp fungerande och
bestående service för att kunna erbjuda hjälp åt dem som drabbas av familjevåld.
Ikväll kl 17 ordnas i Riksdagens Infocentrum en diskussion om familjevåld och
kommunernas skyldighet att erbjuda hjälp. Vem angår egentligen familjevåld?
Mikaela Nylander
riksdagsledamot
Borgå stadsfullmäktiges ordförande