Varthän svenska Östra Nyland? /ÖN,BBL 6.11.2009

06.11.2009

”Också den minsta vattendroppe lyckas på sikt urholka den största sten” löd meningen jag inledde med då jag som ministermedarbetare skrev det första talet åt min chef partiordförande Jan-Erik Enestam. Innebörden i meningen är fortfarande aktuell beträffande svenskans allt mer trängda ställning i det tvåspråkiga Finland.

Svenskans ställning är dock inte enbart en nationell fråga. Också på regional och lokal nivå avgörs många viktiga frågor. Just nu diskuteras strukturer på alla nivåer. Strukturer låter tråkigt och ointressant, men om vi säger så som saken är kanske det blir intressantare: i strukturerna finns beslutsfattandemakten. I Östra Nyland har vi inte tagit ställning till nationella trender och krav inom delar av vår utbildning.

Undervisningsministeriet upprepade förra våren sin rekommendation om hur yrkesutbildningen borde upprätthållas i framtiden. Man föreslog att Inveon (fd ÖNY) slås ihop med Prakticum i Helsingfors. Det tvåspråkiga handelsläroverket vill ministeriet fusionera med den finska yrkesutbildningen. Borgå stad håller å sin tur på att uppdatera sin syn på hur yrkesutbildningen borde ordnas i framtiden. En möjlig modell är ett tvåspråkigt aktiebolag för all yrkesutbildning. Vilken modell gagnar den svenska yrkesutbildningen bäst på sikt, en där beslutsfattandet finns i Helsingfors eller en modell där beslutsfattandet finns i tvåspråkiga lokala händer? Kravet på ett befolkningsunderlag på 50 000 bör uppfyllas.

Den fria svenska bildningen står inför stora förändringar. I Östra Nyland gäller frågan Borgå folkakademi, samt medborgarinstituten i Sibbo, Borgå och Lovisa. I Sibbo är MI tvåspråkigt och i Lovisa delar man rektor med finska sidan. I Borgå har frågan om att fusionera MI och Kansalaisopisto väckts gång på gång. Är ett regionalt svenskt MI förstärkt med Akan realistiskt? Eller är den fria bildningen betjänt av större finlandssvenska strukturer för att klara sig på sikt? I många regioner funderar man nu på större lösningar.

Borgå stad anställde en konsult att utvärdera stadens organisation. I slutrapporten konstateras ”man bör överväga en administrativ sammanslagning av den finskspråkiga och svenskspråkiga utbildningsledningen.” I Sibbo och Lovisa är ledningen tvåspråkig, i Borgå har vi ansett att den viktigaste biten i vår kulturautonomi dvs. skolan bäst sköts och utvecklas i svenska strukturer. Framtiden är oviss.

En kvalitativ svensk utbildning för alla åldrar och behov är central för den svenska existensen. Vi bör nu föra en bred debatt om vad vi anser vara bäst för den svenska utbildningen i Östra Nyland på sikt. Är det regionala svenska lösningar, där t ex yrkesutbildning, fri bildning och gymnasium samlas under ett paraply? Går vi medvetet in för lokala eller regionala tvåspråkiga lösningar? Eller gör vi som på annat håll i Svenskfinland och går ihop till svenska strukturer som omfattar flera regioner?

Vattendroppen tär på den östnyländska solida svenska stenen. Tiden håller på att ta slut, vi måste definiera vad vi vill här i Östra Nyland. Om vi på svenskt håll saknar en samlad vision kanske det blir så att den som vill minst når längst angående svenska strukturer och svenskt inflytande över utbildningen. För att komma fram till den bästa lösningen behöver vi nu en bred, kritisk och analytisk offentlig framtidsdebatt.

Den individuella tvåspråkigheten ställer nya krav på de samhälleliga språkliga strukturerna. De svenska rummen blir allt färre också här i Östra Nyland. Vi kan inte blunda för detta då vi ser över våra strukturer.

Mikaela Nylander
Borgå stadsfullmäktiges ordförande, II vice ordförande för Östra Nylands landskapsstyrelse, riksdagsledamot

Mikaela Nylander Onsdag, 08 september 2010 Svenska Suomeksi English


	Startsidan Jag Spörsmål Pressmeddelanden Kollumn Insändare Tal Riksdagsarbetet Kontakta	Tillbaka Varthän svenska Östra Nyland? /ÖN,BBL 6.11.2009 06.11.2009 ”Också den minsta vattendroppe lyckas på sikt urholka den största sten” löd meningen jag inledde med då jag som ministermedarbetare skrev det första talet åt min chef partiordförande Jan-Erik Enestam. Innebörden i meningen är fortfarande aktuell beträffande svenskans allt mer trängda ställning i det tvåspråkiga Finland. Svenskans ställning är dock inte enbart en nationell fråga. Också på regional och lokal nivå avgörs många viktiga frågor. Just nu diskuteras strukturer på alla nivåer. Strukturer låter tråkigt och ointressant, men om vi säger så som saken är kanske det blir intressantare: i strukturerna finns beslutsfattandemakten. I Östra Nyland har vi inte tagit ställning till nationella trender och krav inom delar av vår utbildning. Undervisningsministeriet upprepade förra våren sin rekommendation om hur yrkesutbildningen borde upprätthållas i framtiden. Man föreslog att Inveon (fd ÖNY) slås ihop med Prakticum i Helsingfors. Det tvåspråkiga handelsläroverket vill ministeriet fusionera med den finska yrkesutbildningen. Borgå stad håller å sin tur på att uppdatera sin syn på hur yrkesutbildningen borde ordnas i framtiden. En möjlig modell är ett tvåspråkigt aktiebolag för all yrkesutbildning. Vilken modell gagnar den svenska yrkesutbildningen bäst på sikt, en där beslutsfattandet finns i Helsingfors eller en modell där beslutsfattandet finns i tvåspråkiga lokala händer? Kravet på ett befolkningsunderlag på 50 000 bör uppfyllas. Den fria svenska bildningen står inför stora förändringar. I Östra Nyland gäller frågan Borgå folkakademi, samt medborgarinstituten i Sibbo, Borgå och Lovisa. I Sibbo är MI tvåspråkigt och i Lovisa delar man rektor med finska sidan. I Borgå har frågan om att fusionera MI och Kansalaisopisto väckts gång på gång. Är ett regionalt svenskt MI förstärkt med Akan realistiskt? Eller är den fria bildningen betjänt av större finlandssvenska strukturer för att klara sig på sikt? I många regioner funderar man nu på större lösningar. Borgå stad anställde en konsult att utvärdera stadens organisation. I slutrapporten konstateras ”man bör överväga en administrativ sammanslagning av den finskspråkiga och svenskspråkiga utbildningsledningen.” I Sibbo och Lovisa är ledningen tvåspråkig, i Borgå har vi ansett att den viktigaste biten i vår kulturautonomi dvs. skolan bäst sköts och utvecklas i svenska strukturer. Framtiden är oviss. En kvalitativ svensk utbildning för alla åldrar och behov är central för den svenska existensen. Vi bör nu föra en bred debatt om vad vi anser vara bäst för den svenska utbildningen i Östra Nyland på sikt. Är det regionala svenska lösningar, där t ex yrkesutbildning, fri bildning och gymnasium samlas under ett paraply? Går vi medvetet in för lokala eller regionala tvåspråkiga lösningar? Eller gör vi som på annat håll i Svenskfinland och går ihop till svenska strukturer som omfattar flera regioner? Vattendroppen tär på den östnyländska solida svenska stenen. Tiden håller på att ta slut, vi måste definiera vad vi vill här i Östra Nyland. Om vi på svenskt håll saknar en samlad vision kanske det blir så att den som vill minst når längst angående svenska strukturer och svenskt inflytande över utbildningen. För att komma fram till den bästa lösningen behöver vi nu en bred, kritisk och analytisk offentlig framtidsdebatt. Den individuella tvåspråkigheten ställer nya krav på de samhälleliga språkliga strukturerna. De svenska rummen blir allt färre också här i Östra Nyland. Vi kan inte blunda för detta då vi ser över våra strukturer. Mikaela Nylander Borgå stadsfullmäktiges ordförande, II vice ordförande för Östra Nylands landskapsstyrelse, riksdagsledamot	Sök
	Kontaktuppgifter Mikaela Nylander