Mikaela Nylander Torsdag, 11 mars 2010 |
||||
Tillbaka SFP:S Yle-arbetsgrupp: Public service skall bevaras på minst nuvarande nivå21.01.2010 SFP:s Yle-arbetsgrupp presenterade idag sitt ställningstagande till public service och till reformen av rundradiolagen. I ställningstagandet definieras att medieavgiften måste vara tillräckligt hög för att trygga att utbudet hålls på nuvarande nivå. Ordföranden för SFP:s Yle-arbetsgrupp, riksdagsledamot Mikaela Nylander, fastställer att en medieavgift på minst 200 euro garanterar att public service uppdraget kan hållas på nuvarande nivå. Nylander påminner också om att en medieavgift på 200 euro år 2012 är lägre än vad en TV-licens kostar idag (231,05 €). Lagen om rundradion bör även i fortsättningen fastslå att den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolkningen skall behandlas på lika grunder i programverksamheten. Det är ifall Yle drabbas av nedskärningar som begreppen lika grunder prövas.
Public service -utbudet på svenska är av avgörande betydelse för den finlandssvenska identiteten och kulturen. Produktion av svenskspråkiga program i Finland är idag helt beroende av Rundradions public service - utbud, och bortfallet kompenseras inte av annan media, säger Nylander. Arbetsgruppen föreslår också att medieavgiften binds till index. Beslut om utgivning på svenska skall tas av det svenska Yle som måste disponera över sina egna kanaler. Arbetsgruppens åsikt är att egna kanaler garanterar den finlandssvenska synvinkeln i inslag och program. När det gäller förvaltningen konstaterar arbetsgruppen att eftersom Yle finansieras av intäkter från allmänheten är det viktigt att ett parlamentariskt tillsatt organ, med representanter från alla riksdagspartier, kontrollerar hur Yle följer sitt public service- uppdrag. ************************************************************************************************************************************ SFP:s YLE-arbetsgrupp Ställningstagande till public service och reformen av rundradiolagen 21.1.2010 __________________________________________________________________________ 1. Public service och YLE:s uppdrag att tillhandahålla program på svenska I den i kraftvarande lagen om rundradion 3 kap. 7 § sägs att rundradions uppgift är att tillhandahålla ett heltäckande televisions- och radioprogramutbud jämte special- och tilläggstjänster för alla på lika villkor. I lagen sägs också att den programverksamhet som bedrivs i allmännyttigt syfte särskilt skall behandla den finskspråkiga och svenskspråkiga befolkningen på lika grunder i programverksamheten. Det är när och ifall YLE drabbas av nedskärningar som begreppen lika villkor och lika grunder prövas. Förteckningen på allmännyttiga uppgifter i den nuvarande rundradiolagen är inte fullständig, utan förvaltningsrådet skall kunna komplettera det, men gemensamt för uppgifterna är att det inte skulle gå att finansieras på kommersiell basis och produktionen skulle inte kunna överföras på någon ideologisk rörelses ansvar. Enligt RP 43/2005 är fullserviceprincipen utgångspunkten för den allmännyttiga verksamheten. YLE har en skyldighet att som en del av den allmännyttiga uppgiften lägga vikt vid program avsedda för barn, stöda tolerans och kulturell mångfald, i programutbudet beakta jämställdhetsaspekten och främja växelverkan mellan olika kulturer. Den parlamentariska arbetsgruppen fick utöver finansieringen även i uppdrag att se över begreppet allmännyttig verksamhet. Gruppen ändrade och preciserade definitionen så att 1) den nuvarande förpliktelsen om ”heltäckande” programutbud ersätts med förpliktelsen att tillhandahålla ”ett mångsidigt och täckande” televisions- och radioprogramutbud för alla på lika villkor. 2) Begreppet ”i alla telenät” ersätts med uttryck ”i allmänna kommunikationsnät”. 3) Definitionen preciseras så att tjänster tillhandahålls ”riksomfattande och regionalt”, vilket motsvarar nuvarande praxis. 4) Till definitionen fogas en förpliktelse att förvara Rundradion Ab:s programmaterial. 5) Till definitionen fogas en skyldighet att betona, vid sidan av program riktade till barn även programutbud som når de unga åldersgrupperna. Förutom detta anser Sfp att definitionen på public service skall hållas bred. För Svenskfinland är det viktigt att YLE tillhandahåller program på svenska. Finlandssvensk radio och tv ger ett uttryck för den finlandssvenska kulturen samtidigt som den är ett medel till förnyelse. Utan svenska YLE:s radio- och tv-program samt webbtjänster, finns det inte ett kvalitativt utbud av finlandssvenska program. Det är orealistiskt att man skulle kunna producera ett finlandssvenskt programutbud på kommersiell basis och därför kan man inte hänvisa den svenskspråkiga befolkningen till annan media ifall en del av public service tas bort. Lagen om rundradion bör även i fortsättningen fastslå att den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolkningen skall behandlas på lika grunder i programverksamheten. Slutsatser: Enligt SFP betyder public service ett heltäckande utbud program med nyhetsproduktion och regional nyhetsövervakning, sport, kultur, aktualiteter och samhällsprogram, dokumentärer och gestaltande program samt program för barn. Definitionen på public service måste hållas bred, och får inte vara beroende av vad de privata operatörerna erbjuder. Public service -utbudet på svenska är av avgörande betydelse för den finlandssvenska identiteten och kulturen. Produktion av svenskspråkiga program i Finland är idag helt beroende av Rundradions public service -utbud, och bortfallet kompenseras inte av annan media. . Bibehållen utbudsvolym är en minimiförutsättning för program med hög kvalitet och kulturell relevans som också kan gagna hela befolkningen. Lagen om rundradion bör även i fortsättningen fastslå att den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolkningen skall behandlas på lika grunder i programverksamheten. Programutbudet skall med sin mångfald ge hela den finlandssvenska befolkningen tillfälle att ta del av information, att få upplevelser och insikter, bli inspirerad samt upprätthålla den språkliga och kulturella identiteten. 2. Med medieavgiften skall man garantera Rundradions service på 2008 års nivå Den parlamentariska arbetsgruppen vars uppgift var att utreda allmännyttig verksamhet och finansiering av Rundradion anser att utgångspunkten i dimensioneringen av finansieringen för den allmännyttiga verksamheten är att den nuvarande servicenivån bevaras. För att säkerställa Rundradions möjlighet att i fortsättningen kunna erbjuda det nuvarande utbudet, kom man fram till att breddande av betalningsunderlaget genom ibruktagandet av en medieavgift skulle vara det ändamålsenliga sättet. Införande av medieavgift betyder att det finns fler som betalar, samtidigt som avgiften blir lägre jämfört med nuvarande system med tv-licens. För att Rundradion skall kunna planera 2012 års ekonomi, bör lagstiftaren i god tid ge riktlinjer för nivån på den kommande medieavgiften. Ifall medieavgiftens minimi- och maximinivå regleras på lagnivå, ökar förutsebarheten för Rundradions framtida ekonomi och möjligheter att bevara servicenivån. Detta förutsätter att ramarna för medieavgiften och i synnerhet den lägsta gränsen för avgiften läggs på en tillräckligt hög nivå. Ifall man däremot redan i lagen ger otillräckliga ramar för bestämmandet av medieavgiftens storlek, innebär det att Rundradion inte kommer att kunna följa den parlamentariska arbetsgruppens mål att bevara nuvarande servicenivå. Ett viktigt element när man vill försäkra sig om att nivån på public service bibehålls, är att medieavgiften binds till index. 2008 års nivå kostar mera att producera år 2012. Slutsatser: En medieavgift på minst 200 euro skulle trygga Rundradions utbud på minst nuvarande nivå (Nivån 2009 den samma som 2008). Eftersom betalningsunderlaget breddas betyder detta att den nya medieavgiften blir betydligt lägre än den nuvarande tv-avgiften. (Avgiften 2010: 231,05 euro) Då propositionen om den nya lagen om Rundradion ges är det av yttersta vikt att indikationen om hur lagen skall tillämpas år 2012 ger en tydlighet åt att medieavgiften skall vara på en nivå som ger möjlighet till verksamhet med nuvarande utbudsvolym. Höjningen av medieavgiften bör bindas till index. 3. Förvaltningen skall skötas av ett parlamentariskt tillsatt organ Eftersom public service uppdraget finansieras av intäkter från allmänheten är det viktigt med ett parlamentariskt tillsatt organ som för sin del tolkar vad public service skall innehålla. Styrningen av YLE skall vara kopplad till Riksdagen. Slutsatser: Public service -uppdraget ges av samhället. Samhället skall genom parlamentet tillsätta det organ som formulerar hur uppdraget skall genomföras och som kontrollerar hur det förverkligas. Det parlamentariskt tillsatta organet bör vara tillräckligt stort så att alla riksdagspartier är representerade. Detta organ kan anlita expertis inom olika områden vid bedömning av frågor som kan ha en inverkan på kommersiellt finansierade operatörers möjligheter men bedömningen av konsekvenserna måste tas av det inför parlamentet ansvariga organet. 4. Egna kanaler garanterar den finlandssvenska synvinkeln Beslut om innehåll, vinkel, utgivning och sändningstider för program vars målgrupp är finlandssvenskarna, skall göras av en organisation som har finlandssvenskheten i ryggmärgen. Därför är det viktigt att svenska YLE har egna kanaler och bevarar beslutanderätten för vad som sänds. Bl.a. FST5 har definierat de svensk- och tvåspråkiga som sin primärmålgrupp och de finskspråkiga som sin sekundärmålgrupp. Kanalens program når 7 av 10 finlandssvenskar och 5 av 10 finskspråkiga varje vecka. För att få tittare har det blivit allt viktigare att skapa starka bränd för kanalerna. Lanseringen av den finlandssvenska tv-kanalen kan med facit på hand konstateras ha varit mycket framgångsrikt, och det är viktigt att man kan hålla fast vid denna trend. Slutsatser: Beslut om utgivning på svenska skall tas av det svenska Yle som måste disponera över sina egna kanaler. Den stora portalen till de svenska programmen förblir dock under de närmaste åren radio- och tv-kanalerna. Utan en egen kanalnärvaro suddas tydligheten i det svenska utbudet med risken av att information om de enskilda programmen saknar den kraft som får publiken att söka dessa program vid sändningstillfället eller på nätet. Den svenska etermedienärvaron får inte bli så tunn att den inte utgör ett naturlig och trovärdigt alternativ i mångkanalverkligheten. |
||||
| Kontaktuppgifter Mikaela Nylander |
||||