Släktingarnas rätt vid omhändertagande av barn bör stärkas

18.03.2005

I offentligheten har det under senare tid debatterats släktingars rätt att ta hand om minderåriga barn som omhändertas utom hemmet. Barn som omhändertas kan ha mist båda eller en av sina föräldrar, eller så har de föräldrar som inte klarar av att ta hand om sina barn på grund av grava mentala problem, drogproblem eller av annan orsak.

Släktingarnas rätt vid omhändertagande av barn bör stärkas

Riksdagsledamot Mikaela Nylander har den 17. 3 2005 lämnat in ett spörsmål angående släktingarnas rätt vid omhändertagande av barn utom hemmet. Nylander frågar i sitt spörsmål vilka åtgärder regeringen avser vidta för att stärka släktingarnas rätt att ta hand om minderåriga barn som omhändertas.

Enligt statistik placeras mindre än vart tionde barn som omhändertas hos släktingar. Detta visar klart att man prioriterar lösningar där barnet placeras hos andra än hos släktingar vid omhändertagande. I Sverige är utgångsläget ett annat i och med att man via lagstiftning stipulerat att man i första hand skall utreda möjligheterna att placera barn hos släktingar vid omhändertagande utom hemmet

Släktskap garanterar inte att man har en bättre förmåga att ta hand om barnet, men släktskap kan inte heller vara till nackdel om andra förutsättningar finns. Ofta har barnet en nära relation till den släkting som vill ta hand om barnet. I praktiken kan det vara så att till exempel mor- och farföräldrarna har tagit hand om barnet under en längre period innan omhändertagande sker. Oberoende av vilken situationen varit borde det ligga i allas intresse att barnet får stanna i en miljö där barnet upplever trygghet, närhet och kärlek.

Mikaela Nylander Måndag, 06 februari 2012 Svenska Suomeksi English


	Startsidan Jag Spörsmål Pressmeddelanden Kollumn Insändare Tal Riksdagsarbetet Kontakta	Tillbaka Släktingarnas rätt vid omhändertagande av barn bör stärkas 18.03.2005 I offentligheten har det under senare tid debatterats släktingars rätt att ta hand om minderåriga barn som omhändertas utom hemmet. Barn som omhändertas kan ha mist båda eller en av sina föräldrar, eller så har de föräldrar som inte klarar av att ta hand om sina barn på grund av grava mentala problem, drogproblem eller av annan orsak. Släktingarnas rätt vid omhändertagande av barn bör stärkas Riksdagsledamot Mikaela Nylander har den 17. 3 2005 lämnat in ett spörsmål angående släktingarnas rätt vid omhändertagande av barn utom hemmet. Nylander frågar i sitt spörsmål vilka åtgärder regeringen avser vidta för att stärka släktingarnas rätt att ta hand om minderåriga barn som omhändertas. I offentligheten har det under senare tid debatterats släktingars rätt att ta hand om minderåriga barn som omhändertas utom hemmet. Barn som omhändertas kan ha mist båda eller en av sina föräldrar, eller så har de föräldrar som inte klarar av att ta hand om sina barn på grund av grava mentala problem, drogproblem eller av annan orsak. Enligt statistik placeras mindre än vart tionde barn som omhändertas hos släktingar. Detta visar klart att man prioriterar lösningar där barnet placeras hos andra än hos släktingar vid omhändertagande. I Sverige är utgångsläget ett annat i och med att man via lagstiftning stipulerat att man i första hand skall utreda möjligheterna att placera barn hos släktingar vid omhändertagande utom hemmet Släktskap garanterar inte att man har en bättre förmåga att ta hand om barnet, men släktskap kan inte heller vara till nackdel om andra förutsättningar finns. Ofta har barnet en nära relation till den släkting som vill ta hand om barnet. I praktiken kan det vara så att till exempel mor- och farföräldrarna har tagit hand om barnet under en längre period innan omhändertagande sker. Oberoende av vilken situationen varit borde det ligga i allas intresse att barnet får stanna i en miljö där barnet upplever trygghet, närhet och kärlek.	Sök
	Kontaktuppgifter Mikaela Nylander