Mikaela Nylander
Måndag, 06 februari 2012
Tillbaka

Historieundervisning i Finlands historia

04.04.2008

Det egna landets historia borde höra till de ämneshelheter som prioriteras i historieundervisningen. Med tanke på hur enormt inflytande eran före 1809 hade på samhällsutvecklingen och hur denna tidsperiod inverkade på de samhälleliga strukturerna (vårt rättssystem och vår förvaltningskultur) samt på kyrkan kan man med fog fråga sig huruvida vi i tillräckligt stor utsträckning undervisar om eran samt om de effekter eran hade på det finländska samhället och dess utveckling.

I årskurserna 7-9 inom den grundläggande utbildningen ges ingen undervisning i tiden före 1809. I gymnasiet ingår tiden före 1809 som en valbar fördjupad kurs i kursutbudet. I årskurserna 5-6 inom den grundläggande utbildningen skall eleven bli förtrogen med den historiska kunskapens natur, hur kunskapen inhämtas och dess grundläggande begrepp. I denna helhet ingår en kurs om Finland som en del av det svenska riket.

Ett av undervisningens mål för gymnasieutbildningen är att lära känna huvudlinjerna och de viktigaste historiska händelserna i Finlands historia och i världshistorien samt händelsernas bakgrund och följder. I läroplanen för gymnasieutbildningen finns fyra obligatoriska kurser; människan, miljön och kulturen, den europeiska människan, internationella relationer samt vändpunkter i Finlands historia. Enbart som frivillig fördjupad kurs ingår Finland från förhistorien till autonomin, alltså Finlands historia före år 1809.

Det skulle vara av största vikt att man nu för en grundlig diskussion om perioden före 1809 och huruvida en utökning av undervisningen om denna era borde införas i den allmänna läroplanen. Helst i årskurserna 7-9 i den grundläggande utbildningen eller för gymnasieutbildningen. Problemet med att införa en obligatorisk kurs i gymnasieutbildningen är att långt ifrån alla finländska ungdomar söker sig till gymnasiet. Perioden före 1809 utgör en alldeles central del av vårt historiska och kulturella arv och finländarna borde därför känna till perioden.

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

Vad avser regeringen göra för att utöka undervisningen i Finlands historia före år 1809 som ett obligatoriskt ämne i läroplanen?
Helsingfors den 4 april 2008

Mikaela Nylander /sv


Opetusministeri Sari Sarkomaa
Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 255/2008 rd undertecknat av riksdagsledamot Mikaela Nylander /sv:

Vad avser regeringen göra för att utöka undervisningen i Finlands historia före år 1809 som ett obligatoriskt ämne i läroplanen?
Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

Utbildningsstyrelsen godkände nya läroplansgrunder för den grundläggande utbildningen 16.1.2004. Läroplansgrunderna anger mera exakt än tidigare målen för och innehållet i läroämnena. Till målen för historieundervisningen på årskurs 5-6 i den grundläggande utbildningen hör bl.a. att eleven ska lära känna sina egna rötter och vissa viktiga historiska händelser och fenomen från förhistorien till den franska revolutionen. Det centrala innehållet i undervisningen i Finlands historia är de egna rötterna och den historiska kunskapen, den egna familjens och hembygdens historia. Ett viktigt innehållsområde under medeltiden är införlivandet av Finland som en del av Sverige. En omfattande innehållshelhet under ny tid är Finland som en del av det svenska riket, vars teman är: livet som kungens undersåtar och invånare i en stormakt samt utformningen av den finländska kulturen.

Kommunerna och skolorna följer sina egna läroplaner som bygger på de riksomfattande läroplansgrunderna och vars innehåll och teman är avsevärt mera omfattande och mångsidiga än i de riksomfattande grunderna. Detsamma gäller de vanligaste läromedlen. Inom den grundläggande utbildningen studerar hela åldersklassen Finlands historia före år 1809 som en del av den historieundervisning som är obligatorisk för alla. På årskurs 7-9 studerar eleverna Finlands historia och världshistorien på 1800- och 1900-talen.

Historieundervisningen i gymnasiet ska i enlighet med läroplansgrunderna för gymnasiet (2005) ge de studerande förutsättningar att förstå olika tidsperioders karaktär, problem och förändringsprocesser i vår tid och hjälpa dem att bilda sig en uppfattning om världen internationellt sett. Historia är ett läroämne som skapar en individuell, nationell och europeisk identitet. I undervisningen ska betonas förhållandet mellan människan och miljön samt den mänskliga kulturens bredd, förståelse för kulturella olikheter och betydelsen av internationellt samförstånd. Det egna landets förflutna bör granskas mot den världshistoriska bakgrunden. I läroplansgrunderna är den första fördjupade gymnasiekursen i historia Finland från förhistorien till autonomin (H15). Kursen tar upp de centrala utvecklingslinjerna i Finlands historia före år 1809 och det finländska kulturarvet.

Helsingfors den 28 april 2008

Undervisningsminister Sari Sarkomaa