Tillbaka

Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter för att hjälpa barn och unga

22.04.2008

För att förhindra utslagning bland unga krävs det ett intimt samarbete mellan olika sektorer. Utan ett sektorsöverskridande samarbete är det näst intill omöjligt att hjälpa barn och unga på ett sätt som skulle beakta deras livssituation som helhet. Därför har i våra skolor grundats multiprofessionella elevvårdsteam vars uppgift är att se helheter.

I skolorna blir man allt oftare tvungna att ta itu med problem som tillåtits att pågå alltför länge och som kan hänföra sig till alkohol- och drogmissbruk i familjen, familjevåld, mentala problem eller då familjen lider av ekonomiska svårigheter. För att kunna nå en hållbar och långsiktig lösning bör många yrkesgrupper från olika sektorer samarbeta.

Eftersom det ofta handlar om komplexa problem och svåra livssituationer är en del av informationen som hänför sig till eleven eller till familjen sekretessbelagd. Arbetet inom mångprofessionella arbetsgrupper kan försvåras på grund av detta. För tillfället pågår till exempel en diskussion huruvida ungdomsarbetare kan delta i elevvårdsteam på grund av sekretessbestämmelserna i lagstiftningen.

Samma problem uppstår i situationer där uppgifter borde överföras från en skola till en annan. Speciellt problematisk ser situationen ut att vara då en elev avslutar den grundläggande utbildningen och övergår till andra stadiets utbildning. Ifall viktig information inte överförs drabbas alltid eleven eller den studerande i slutskedet.

Ibland handlar det kanske om okunskap eller om osäkerhet om vad som är överförbar eller spridbar information och vad som inte är det. Dessa situationer kan åtgärdas genom systematisk informationsspridning till kommuner och skolor.

Då kulturutskottet som eget ärende behandlar ungdomars utslagning har det framkommit att de som arbetar med barn och unga upplever dagens lagstiftning som berör information som är sekretessbelagd (om barns och ungas hälsa, familje- eller livssituationer) som splittrad och oklar. Detta kan i värsta fall leda till att ett effektivt ingripande för att hjälpa barnet eller den unga inte sker.

Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården innehåller stadganden om när en uppgift eller handling blir sekretessbelagd, om samtycke till att uppgifter ges ut och om myndigheters rätt att lämna ut uppgifter i situationer där samtycke inte kan fås. Framför allt 17 § 1 mom. 2 punkt är viktig. Detta till trots förekommer problem.

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

Vad ämnar regeringen göra för att förenhetliga, förenkla och förtydliga lagstiftningen som reglerar utlämnande av sekretessbelagda uppgifter som gäller barn och unga myndigheter emellan, yrkesgrupper emellan och mellan skolor på olika stadier?
Helsingfors den 22 april 2008

Mikaela Nylander /sv



Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 321/2008 rd undertecknat av riksdagsledamot Mikaela Nylander /sv:

Vad ämnar regeringen göra för att förenhetliga, förenkla och förtydliga lagstiftningen som reglerar utlämnande av sekretessbelagda uppgifter som gäller barn och unga myndigheter emellan, yrkesgrupper emellan och mellan skolor på olika stadier?
Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

Offentlighet och integritet är grundläggande rätttigheter i det finländska samhället, och de utgår från såväl rätten att ta del av myndigheternas offentliga handlingar som rätten till integritet, privatliv och skydd för personuppgifter. Myndigheternas handlingar och upptagningar är offentliga med stöd av 12 § i grundlagen, om inte offentligheten av tvingande skäl särskilt har begränsats genom lag. Även bestämmelserna om behandling av och sekretess för elevers och studerandes personuppgifter har införts med beaktande av de grundläggande fri- och rättigheterna.

Bestämmelserna om tystnadsplikt för anställda inom elev- och studerandevården och om utlämnande av sekretessbelagda uppgifter finns både i den allmänna lagstiftningen och i den särskilda lagstiftningen om utbildning och social- och hälsovården. Grunderna för sekretessbeläggning av uppgifter finns i speciallagstiftningen för de olika yrkesgrupperna, och de kompletteras av bestämmelserna i offentlighetslagen.

Bestämmelser om tystnadsplikt när det gäller elevernas personliga förhållanden finns i 40 § i lagen om grundläggande utbildning. Där finns också bestämmelser om möjligheten att lämna ut uppgifter som omfattas av tystnadsplikten. Denna möjlighet gäller alla som svarar för elevvården, men begränsas av att uppgifterna i fråga endast får ges personer som behöver dem i sitt arbete för att ordna elevens studier och av att uppgifterna måste vara nödvändiga för att elevens studier ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt.

Det är också möjligt att behandla uppgifter som gäller en elev med vårdnadshavarens samtycke. En av utgångspunkterna för skolans verksamhet och därmed också för elevvården i skolan är samarbete med hemmen och en öppen verksamhet. När elevvården ger önskat resultat bygger den således ofta på ett friktionsfritt samarbete mellan elev, vårdnadshavare och skolpersonal. När detta inte är möjligt kan uppgifter i enlighet med vad som sagts lämnas ut utan samtycke till dem som behöver uppgifterna för att kunna ordna elevens studier.

I 17 § i lagen om klientens ställning och rätttigheter inom socialvården (812/2000 ) föreskrivs det om den rätt som aktörerna inom socialvården har att lämna ut sekretessbelagda uppgifter till andra, vid behov till och med trots uttryckligt förbud från klienten eller dennes lagliga företrädare. Nödvändiga uppgifter kan uttryckligen lämnas ut bl.a. för att behovet av utbildning, hälsovård eller socialvård ska kunna utredas eller för att utbildningen eller vården ska kunna ordnas eller genomföras, om detta ligger i barnets intresse. Bestämmelsen gäller utlämnande av uppgifter om exempelvis dagvård eller barnskydd till skolan. På motsvarande sätt har socialvårdsmyndigheterna enligt samma lag (20 och 22 §) rätt att få sekretessbelagda uppgifter och handräckning av skolan och andra myndigheter om detta är nödvändigt för att ordna och genomföra socialvårdens lagstadgade uppgifter.

Enligt 25 § i den nya barnskyddslagen (417/2007 ) är alla som är verksamma på skolan - också de som ordnar eller bedriver morgon- och eftermiddagsverksamhet - skyldiga att göra en barnskyddsanmälan till kommunens socialförvaltning, om de i sin uppgift fått vetskap om ett barn vars behov av barnskydd bör utredas. Lagens 29 § garanterar anställda inom barnskyddet möjlighet att träffa barnet även utan vårdnadshavarens samtycke exempelvis i skolan, om det motsvarar barnets bästa. Enligt 31 § kan det ordnas diskussioner för att behovet av barnskydd ska kunna utredas och barnskydd ordnas, och då kan nödvändiga sekretessbelagda uppgifter vid behov lämnas ut trots att barnet och vårdnadshavaren förbjuder det. I 41 § i samma lag pekar man på socialarbetares rätt till behövliga yttranden bl.a. från skolan när omhändertagande förbereds eller beslutas eller när vård utom hemmet ordnas. Riksdagen har beviljat social- och hälsovårdsministeriet anslag som används för att instruera och utbilda dem som arbetar med förskolepedagogik, i skolvärlden och inom hälso- och sjukvården att samarbeta i enlighet med de nämnda bestämmelserna. Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården (Stakes) har anställt en expert för att samordna denna uppgift.

I promemorian från arbetsgruppen för reformering av lagstiftningen om elevvård (Social- och hälsovårdsministeriets rapporter 2006:33, på finska) föreslår arbetsgruppen klarare regler när det gäller tystnadsplikt och utlämnande av uppgifter och behandlingen av personuppgifter. Det är meningen att föreslå klarare bestämmelser utifrån arbetsgruppens förslag så att elevvården inom olika förvaltningsgrenar ordnas utifrån elevens intresse och dessutom mer flexibelt. För undervisningsväsendets del har undervisningsministeriet redan under våren inlett beredningen av lagstiftningsändringarna.

Helsingfors den 16 maj 2008

Undervisningsminister Sari Sarkomaa