Tillbaka

YES seminarie i Borgå

25.11.2009

Bästa seminariedeltagare,

Företagandet, företagsamhet och innovationer är motorn i vårt lands ekonomi. De utgör också nyckeln till förändring och är en garant för tillväxt. En tillväxt som vi vet att vi behöver för att kunna upprätthålla välfärdsfinland. Det går inte att fördela välfärd utan att någon först skapar den. Att vara företagsam eller innovativ kan omfatta många områden i livet. För min del handlar det om viljan att vara delaktig i processer med mål att förändra på det som inte fungerar i samhället. Ett aktivt medborgarskap innebär ju att man vill åstadkomma någonting och att man är delaktig i det omkringliggande samhället. De flesta av oss vill vara delaktiga och vi måste godkänna att det sker på olika villkor och med olika personliga förutsättningar. Genom delaktighet skapar vi även förutsättningar för ett aktivt medborgarskap, företagsamhet och innovativitet.

Vi har under senare år på nationell granskat medborgarinflytande ganska ingående och vi har man valt att göra en skillnad mellan å ena sidan aktivt medborgarskap å andra sidan demokratiskt medborgarskap. Med aktivt medborgarskap hänvisar man till en medborgares aktivitet och frivilliga engagemang i sociala och kulturella grupper under fritiden. Hit kan räknas exempelvis det vi finlandssvenskar är kända för, det vill säga vår höga föreningsaktivitet. I ett demokratiskt medborgarskap talar vi om medborgarinflytande i form av kunskaper och praktiska färdigheter som används för att påverka händelser och beslutsprocesser lokalt, regionalt eller nationellt. Vi kan tala om aktiva individer och aktiva medborgare. Oberoende vad vi än talar om är det viktigt att vi stöder det inre entreprenöskap som finns hos oss alla, och som tar sig tusen olika uttryck.

Det finns de som påstår att man föds till företagare och andra påstår att man kan utbildas eller fostras till det. Som beslutsfattare måste jag tro på båda påståendena för att kunna agera rätt. Det finländska samhället har valt att betona vikten av fostran till företagsamhet, innovation och entreprenörskap. Klart är att mycket arbete ännu återstår, men vi har åtminstone påbörjat processen. Vår förra regering konstaterade att en förutsättning för att välfärdssamhället skall kunna bibehålla servicenivån i framtiden är att vi satsar på företagsamhet. Detta skall delvis ske genom fostran till företagsamhet i hela utbildningssystemet samt genom en positiv inställning till entreprenörskap. För att uppnå detta stärkte man bl a samverkan mellan utbildning och arbetsliv och man betonade också bättre kunskaper bland lärare om företagsamhet.

Entreprenörskap finns inskrivet i de nuvarande läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen som ett temaområde under rubriken Deltagande, demokrati och entreprenörskap. Målet är att dessa teman skall genomsyra all undervisning. Syftet med temaområdet är att hjälpa eleverna se samhället ur olika synvinklar, att utveckla de färdigheter som eleverna behöver för att delta i samhällsverksamhet samt att skapa en grund för entreprenörsmässigt handlande. Skolans miljö och verksamhet skall uppmuntra eleverna att bli självständiga, företagsamma, målmedvetna, samarbetskunniga och deltagande medborgare.

Man kan fråga sig hur väl de nyss nämnda målen uppfylls i praktiken? Ni som deltar i det här seminariet är med er erfarenhet och insikt bättre rustade att svara på den frågan. Det finns en tydlig samhällelig beställning på en ökad medvetenhet i dessa frågor. Samhället kommer i framtiden att ställa högre krav på varje individs inre entreprenörskap, det kan handla om vardagliga saker som att sköta sin hälsa så att man inte drabbas av sk välfärdssjukdomar eller om frivilligverksamhet som att ställa upp för åldringar som behöver en promenad några gånger i veckan. Eller om större frågor som att sysselsätta sig själv eller att kunna kombinera olika kunskaper och färdigheter på ett nytt sätt. Samhället förändras i en rasande takt och det här ställer hela tiden nya krav på oss som individer. Min bedömning är att det personliga ansvaret för sig själv och för sina närmaste kommer att öka.

Ikraftvarande regeringsprogram fastställer att arbete, företagande och driftighet alltid skall vara ekonomiskt lönsamt. Programmet konstaterar också att för att produktiviteten och konkurrenskraften inom samhällsekonomin skall kunna förbättras förutsätts en övergripande effektivisering av vårt lands innovationspolitik. Därför har man under denna regeringsperiod valt att rikta uppmärksamheten på utbildnings-, forsknings- och teknologipolitik. Man har valt att utöver teknologiska innovationer lyfta fram betydelsen av innovationer som gäller affärsverksamhet, formgivning och organisation.

Projekt som ung företagsamhet och YES-center behövs i det konkreta arbetet för att nå de politiska målsättningarna. Enligt Global Entepreneurship Monitors senaste rapport om Finland framgår det nämligen att vi i nordisk jämförelse placerar oss sämst beträffande exemplevis nya innovativa företagsverksamheter. En av rapportens slutsatser är att vi måste stärka vår nations företagsamhetskultur och speciellt gäller detta tillväxts- och innovationssökande företagsamhet. Mycket arbete återstår alltså.

Vi har alla olika men viktiga roller. För oss beslutsfattare gäller det att skapa de rätta förutsättningarna för företagsamhet, entreprenörskap och innovationer via otaliga instrument såsom skattepolitik, stöd för riskinvesteringar, läroplansgrunder, innovationspolitik etc. Lärarna har ett alldeles specifikt ansvar som fostrare och samhälleliga förebilder och företagarna har sin givna roll både som skapare av välfärd och som samhälleliga aktörer. Vi lever i en symbios där helheten falerar om någon del inte fungerar. Genom att vi alla drar vårt strå till stacken kan vi också på sikt påverkar attityder och invanda eller ärvda beteendemönster. Med dessa ord önskar jag er alla en ytterst givande seminariedag!