Tillbaka

Företagarseminarium 16.11

16.11.2006

Bästa seminariedeltagare!

Företagande ses ofta som motorn i ett lands ekonomi och som gynnare till förändring samt förnyelse och som katalysator för tillväxten. Många samhälleliga förändringar har stärkt företagandets roll i Finland: depressionen, globaliseringen och EU: s utveckling, offentliga sektorns förändrade roll när det gäller producerandet och upphandling av service via köptjänster. Dessa förändringar har varit så pass kraftiga att man så småningom kan börja tala om Finland som ett företagarsamhälle.

De små och medelstora företagen har en betydande roll i Finland. Sm-företagens andel av samtliga företags hopräknade omsättning är 50 % och av de anställda arbetar 60 % inom sm-företag. Denna grupp av företag har som grundpelare sitt starka kunnande, innovativitet, flexibla verksamhetsformer samt ofta en vilja att växa. Dessa egenskaper bör man på alla sätt stöda. Finland är enligt Global Entepreneurship Monitor på toppen när det gäller möjligheterna till att starta ett eget företag. Under de senaste 4 åren har antalet företag vuxit med 8,8 %.

 

Från statligt håll har man insett vikten av företagsamhet och av företagarkunnande. Som en del av regeringens ekonomiska politik och näringspolitik genomför regeringen därför politikprogrammet för företagsamhet. Målet är att säkerställa en stabil och förutsägbar verksamhetsmiljö för företagen – det är samhällets sak att skapa förutsättningar för företagsamhet och då måste vi ta i bruk skattepolitik, utbildningspolitik, sysselsättningspolitik, regionalpolitik och vidta lagstiftningsåtgärder på samhällsområde som samhällsområde. Allt i syfte att skapa tidsenliga lösningar som svarar dels mot de utmaningar vi har i det finländska samhället och i dess strukturer men också mot de internationella trender som påverkar vår verksamhetsmiljö.    

I programmet för företagande läggs fokus på konkreta projekt som stöder företagsamheten. Programmet består av fem delområden: företagarfostran och företagarinformation, grundande av företag, företagens tillväxt och internationalisering, skatter och avgifter som inverkar på företagsverksamheten, företagsamhet i regionerna och som sista delområde författningar gällande företag och verksamheten på marknaden. Strukturen på programmet är det rätta och därmed borde också vara åtgärderna de rätta. Enligt en utvärdering har de enskilda projekten inom ramen för programmet gått framåt väl. Speciellt viktigt har det varit att notera att företagarpolitiken via programmet har fått högre status, speciellt viktigt är detta med tanke på regeringen och den lagberedning regeringen står för. 

 

Politikprogrammet genomförs i samarbete med den privata sektorn, vilket är oerhört viktigt med tanke på att vi måste kunna vara säkra på att vi gör rätt saker vid rätt tidpunkt. Man för en årlig diskussion mellan staten och företagarorganisationerna, där man följer upp utvecklingen av förutsättningarna för företagsamheten samt kartlägger behoven av lagstiftnings- eller andra reformer. Responsen från företagar-, närings- och arbetsmarknadsorganisationerna har varit positiv. 

 

För att välfärdssamhället skall kunna bibehålla servicenivån i framtiden behövs företagsamhet och framför allt ny företagsamhet, konstateras i regeringens utvecklingsplan för år 2003-2008.?? Detta skall ske genom att ett genomgående tema om fostran till företagsamhet tas in i hela utbildningssystemet samt genom att skapa en positiv inställning till entreprenörskap. Man vidtar åtgärder för att stärka samverkan mellan utbildning och arbetsliv och dessutom förbättrar man kunskaperna bland lärare om företagsamhet.

 

Företagarkunnandets roll är något som erkänns vara mycket viktigt. Företagarkunnande bör ges i ett tidigt skede och gå som en röd tråd genom hela utbildningen. Företagarfostrans mål är att stöda eleven med information, kunskap som han eller hon behöver senare i skollivet eller arbetslivet oberoende om han eller hon arbetar ensam eller i någon annans företag.

 

Eftersom kunnande är nyckeln till all framgång har också undervisningsministeriet en viktig roll då det gäller att förverkliga regeringens program för företagande. Undervisningsministeriets mål är att skapa förutsättningar för medborgare som önskar bli företagare. Det sker med hjälp av fostran till företagsamhet och entrepenörskapsutbildning samt genom åtgärder för starkare affärskompetens.

 

Under våren 2005 gjordes en undersökning av undervisningsministeriet där man utredde hur fostran till företagsamhet integrerats i de lokala läroplanerna för den grundläggande utbildningen på basis av de riksomfattande läroplansgrunderna. I undersökningen deltog 43 olika kommuner. Man beaktade kommunernas olika utgångslägen när det gäller undervisning och inlärning samt geografiska läge. I alla kommuner bör företagsamhetsfostran ingå i undervisningen efter år 2006. En tredjedel av kommunerna ville redan i ett tidigare skede ta i bruk företagsamhetsfostran i sin undervisning. Resultatet är positivt och visar att man har vaknat med tanke på förverkligandet av företagsamhetsfostran redan i grundskolan. Med glädje kan vi också konstatera att yrkeshögskolorna har godkänt en företagarstrategi och universiteten kommer att gå in för detsamma.

 

Att det finns ett tillräckligt brett, men samtidigt också tillräckligt djupt företagarkunnande är viktigt, men denna typ av kunnande är inte enbart en fråga för utbildningsväsendet. Det är samhällets sak att skapa de rätta förutsättningarna för vi skall kunna förverkliga detta kunnande. Och idag ser vi allt oftare kommuner och regionala utvecklingsbolag som viktiga aktörer i den regionala utvecklingen. Alla regioner vill åstadkomma miljöer som lockar till sig utbildning, forskning och företagsamhet. Att den offentliga sektorn på detta sätt med egna satsningar går in för förbättrade förutsättningar för företagande är ett tecken på att man insett vikten av att skapa välfärden innan den fördelas – för att uttrycka saken mycket förenklat. Inom denhär regionen, dvs Östra Nyland har vi målmedvetet satsat på den regionala utvecklingen via satsningar på grundandet av nya verksamhetsformer och också nya tjänster. Som ett exempel på det först nämnda kan det regionala utvecklingsbolaget utgöra och som exempel på nya viktiga tjänster kan inrättandet av en biträdande stadsdirektörstjänst inom Borgå stad med uttryckligt ansvar för näringslivs- och utvecklingsfrågor nämnas. Genom att hitta de rätta verksamhetsformerna för de offentliga satsningarna i syfte att stöda företagssamhet och utveckling kan det lokala eller regionala samhället göra mycket. Inom regionen har vi också målmedvetet satsat på utvecklingsprojekt inom kunskapsområden som delvis är såsom oljebekämpning och elektrisk husteknik – i båda fallen i bästa samförstånd och via samarbete med den privata sektorn. Dessa public-private partnership projekt tror jag personligen mycket på som arbetsredskap på regional nivå. Syftet med satsningarna är givetvis att höja kunnandet för att sedan kunna omsätta det i reda arbetsplatser.      

 

En av de mest kritiska framgångsfaktorerna i den framtida regionalpolitiken kommer att vara att finna personer med rätt utbildning för det lokala eller regionala näringsväsendets behov. Därför är en rätt dimensionerad och rätt inriktad utbildning en av de viktigaste strategiska frågorna man måste beakta både på nationell och på regional nivå. Det finns många yrkesgrupper vars utbildning inte varit rätt dimensionerad och inom ett tidsintervall på tio år ser vi följderna av detta via en brist på just den kompetensen. En av de verkligt stora utbildnings- och därmed näringslivspolitiska frågorna idag är bristen på yrkesutbildade personer – rörmokare och utbildade inom lvi-branschen är bara några exempel. Nu drar yrkesutbildningen igen mycket tack vare en aktiv samhällsdiskussion och informations- och imagekampanjer där också näringslivet deltog. Samverkan mellan näringsliv och utbildning bör stärkas och en ständig dialog mellan dessa två aktörer bör föras för att utbildningens innehåll och dimensionering skall motsvara arbetsmarknadens och näringslivets behov. Dessutom bör en systematisk och kontinuerlig uppdatering av lärarnas kunskap och kännedom om de verkliga arbetsuppgifterna och arbetsmiljöerna ske. Lärarnas kännedom om är en viktig del av företagarkunnandet.   

          

Arbetsmarknaden har förändrats drastiskt under bara de senaste tio-femton åren. Många unga kämpar med tidsbundna arbetsavtal eller med projekt. Samtidigt talar vi om det livslånga lärandet och vikten av att ständigt lära sig nya saker och utvecklas. Vi inser att många av oss kommer att byta arbetsuppgifter eller rentav yrke flera gånger under vår yrkesverksamma karriär. Allt detta borde ju uppmuntra till att bli företagare. Bristen på tradition och förebilder ligger säkert som last, åtminstone tycker jag mig skönja regionala skillnader i benägenheten att bli företagare. Och bara på basen av mina egna iakttagelser har jag dragit den mycket ovetenskapligt baserade slutsatsen att till exempel i Östra Nyland där det funnits stora och många herrgårdar och andra stora arbetsgivare har benägenheten traditionellt varit lägre. Det attitydmässiga företagarkunnandet bör förbättras och förstärkas.  

 

En fråga som berör företagen och hela företagsamheten är de generationsväxlingar vi står inför. Inom loppet av tio år kommer 60-80 000 familjeföretag att stå inför generationsväxling. För att kunnandet och arbetsplatserna skall stanna i Finland bör vi skapa bättre förutsättningar för inhemskt ägande och för företagsamhet överlag. Det skulle vara viktigt att vi nästa regeringsprogram kunna stöda generationsväxlingarna och ett sätt skulle vara att sänka eller slopa arvs- och gåvoskatten på företagets egendom. Vi måste inse vikten av att ta itu med problem av denna dimension.  

 

Slutligen vill jag önska Er alla ett givande seminarium. Ni tar under seminariets gång upp frågor som hela vår välfärd står och faller på. Samtidigt som man på politiskt håll insett vikten eller snarare nödvändigheten av företagsamhet i Finland så återstår mycket arbete. Inte bara på att ständigt reformera lagstiftningen och därmed förbättra verksamhetsförutsättningarna utan också på att förändra attityderna till företagande bland gemene man.

 

Tack för Er uppmärkssamhet!