Ramlag- kommun- och servicestruktur

Sällan har så många politiska seminarier, möten och anföranden hållits som under det senaste året då politiker på alla nivåer i beslutsfattandet försökt greppa vad kommun- och servicestrukturprojektet egentligen skall utmynna i. Positivt i ramlagen är givetvis det principiella utgångsläget att inga exakta modeller påtvingas kommunerna beträffande till exempel produktion av service. Landets kommuner är olika till sina invånarantal, åldersstruktur, näringsstruktur, omfång och inte minst de språkliga förhållandena varierar. Därför kan det inte finnas en enda modell som kan tillämpas på alla kommuner. Ansvaret ligger nu hos kommunerna att ensamma eller tillsammans gå igenom framtida möjligheter både gällande fusioner och serviceproduktionen. Detta är ett ansvar jag är övertygad om att kommunerna kommer att bära på det sätt som förutsätts i ramlagen.

Ramlagen innehåller också frågetecken. Enligt 7 § får vissa stadsregioner planeringsskyldighet för hur samordningen av markanvändningen, boendet och trafiken samt användningen av service över kommungränserna skall förbättras. I paragrafens tredje moment räknas de stadsregioner sedan upp som skall utarbeta dessa planer. För landskapet Östra Nylands del är listan ologisk och bristfällig med tanke på existerande strukturer gällande markplanering och markanvändning men också beträffande existerande samarbetsavtal och mångårigt samarbete inom serviceproduktionen. Med tanke på syftet med paragrafen och paragrafens innehåll är det principvidrigt att Sibbo har gjorts till ett ingenmansland! Varför Sibbo inte ingår i Borgås utredning är ett uttryck för politiska underströmningar.

Arvoisa puhemies!

Itä-Uudenmaan kohdalla pykälä seitsemältä puuttuu logiikkaa ja pykälä on puutteellinen äsken mainitun maakunnan kohdalla ajatellen pykälän tarkoitusta ja sen sisältöä. Pykälä 7 ei Itä-Uudenmaan kohdalla ollenkaan ota huomioon jo olemassa olevia rakenteita koskien sekä maankäyttöä että palveluiden tuotantoa. On hyvin vaikeata löytää perusteluita Sipoon jättämiselle Porvoon selvittämispiirin ulkopuolelle. Porvoolla ja Sipoolla ovat vuosikymmenten ajan rakentaneet palvelutuotantoaan yhteistyösopimuksin ja kuntayhtymien kautta. Maankäyttö ja maansuunnittelu on synkronisoitu yhteisen maakuntakaavan kautta. Olen tullut siihen lopputulokseen, että syy Sipoon valkoiseksi kohdaksi jättämiselle täytyy olla joku poliittinen jota ei vaan sanota ääneen. Sipoo voi tietysti Sippon ja Porvoon sopiessa niin liittyä Porvoon selvitykseen, mikä tekee Sipoon poisjättämiselle vielä kummallisempi.

Toinen hyvin merkillinen seikka Itä-Uudenmaan kohdalla on Ruotsinpyhtään siirtäminen Kotkan selvitysvelvoitteen piiriin. Ruotsinpyhtää kuuluu Itä-Uudenmaan ja Ruotsinpyhtäällä ei ole minkäänlaisia yhteisiä palvelu- tai muita rakenteita Kotkan kanssa. Asuminen, maankäyttö, liikenne ja kuntarajoja ylittävät palvelut kehitetään yhteistyössä Itä-Uusmaalaisten kuntien kanssa. Miten Ruotsinpyhtää hyötyy selvityksestä Kotkan kanssa? Miten Kotkan selvitys kokonaisuutena hyötyy siitä, että kunta jolla ei ole mitään luonnollista kontaktipintaa, muuta kuin yhteinen raja Kotkan kanssa on osana selvitystä? Puitelain seitsemäs pykälä on Itä-Uudenmaan kuntien ja olemassa olevien rakenteiden kannalta hyvin merkillinen irtiotto todellisuudesta!                                                                                                     

Som så ofta när förvaltningsgränser eller gränser som baserar sig på exempelvis antal invånare uppgörs passar de dåligt in på de små finlandssvenska förhållandena. I § fem stipuleras om att en kommun eller ett samarbetsområde som har tillstånd att ordna grundläggande yrkesutbildning skall åtminstone ha ungefär 50 000 invånare. För yrkesutbildningen i Svenskfinland utgör befolkningsunderlaget ett problem. Därför är det alldeles nödvändigt att undantag från detta krav på befolkningsunderslag kan göras med hänvisning till paragrafens sista moment "om det är nödvändigt för att trygga de finsk- eller svenskspråkiga invånarnas språkliga rättigheter". Den grundläggande yrkesutbildningen ges ofta åt mycket unga personer och bör därför kunna ges nära hemmet. Överlag är undantagen nämnda i 5 § nödvändiga i vårt heterogena kommunfinland.