Mikaela Nylander Måndag, 06 februari 2012 |
||||
Tillbaka 12.3 Plenum anförande: EU:s klimat- och energipolitik12.03.2008 Ärade talman! Den sittande regeringen har beträffande energipolitiken många verkligt viktiga beslut och linjedragningar framför sig. Ännu under den här våren ska regeringen behandla Finlands energi- och klimatpolitiska framtidsredogörelse och under 2008 ska det enligt regeringsprogrammet utarbetas ett åtstramat energisparprogram för att förbättra energisparandet och energieffektiviteten. Båda dessa dokument är oerhört viktiga för ett långsiktigt och mångsidigt beslutsfattande. Mångsidigheten är avgörande med tanke på att alla samhällsområden kommer att beröras av kraven som vår klimat- och energipolitik ställer. Klimatpolitik är dock mycket mer än enbart energipolitik. Ett av vår sittande regerings främsta mål är att i Finland skapa världens bästa innovationsmiljö. Ett område där Finland har en enorm tillväxtpotential är inom miljö- och energiteknologins område. Den globala marknaden för de förnybara energikällorna och de energiintensiva teknologierna fortsätter att växa. Trots den stora kompetens som vi har på området har tillväxten av till exempel den export som hänför sig till energiteknologin i princip avstannat efter år 2000. Samtidigt som staten satsat mycket på produktutveckling och investeringsstöd har de verkliga succéhistorierna inte uppstått. Man kan med fog fråga sig varför? Exporten av energiteknologi utgör cirka 6 procent av Finlands hela export och är värd cirka 3,4 miljarder euro. Genom att i viss mån ändra på den politik som förs kan Finlands export av energiteknologi öka avsevärt. Arvoisa puhemies! Samalla, kun valtiovalta on panostanut paljon uusiutuviin energialähteisiin ja energian käytön tehostamiseen, kaupallisia menestystarinoita ei ole juurikaan syntynyt. Energiateknologian vienti on toki moninkertaistunut, mutta vuoden 2000 jälkeen vienti ei juuri ole kasvanut. Voidaan syystä kysyä, miksi Suomen kaltaisessa korkean osaamisen omaavassa maassa? Energiateknologian vienti on tänä päivänä noin 6 prosenttia Suomen koko viennistä. Muun muassa Sitra on peräänkuuluttanut paremmin toimivia kotimarkkinoita, jotta yritykset, jotka tarjoavat puhdasta energiateknologiaa voisivat saada sitä, mitä kansainvälisillä markkinoilla vaaditaan, nimittäin referenssejä. Julkisia hankintoja pitäisi suunnata ratkaisuihin, jotka todella tukevat innovatiivisia ja ympäristömyönteisiä ratkaisuja kotimarkkinoilla. Sama Sitra on myös esittänyt, että julkisen rahoituksen ja muiden toimenpiteiden tulisi paremmin edistää markkinoiden vetoa. Voidaan siis kysyä, pitäisikö meidän yhä enemmän tukea niitä prosesseja, jotka tuovat uusia tuotteita ja palveluita markkinoille? Yksi ongelma Suomessa on ilmeisesti ollut tuotteiden kaupallistamisessa ja tehokkaassa viemisessä kansainvälisille markkinoille. Jos haluamme luoda maailman parhaan innovaatioympäristön, niin meidän tulisi varmistua siitä, että koko ketju toimii, jotta se parhaalla mahdollisella tavalla tukee innovaatioita ja osaamista myös energiateknologian saralla. On tärkeätä muistaa, että samalla, kun puhutaan ilmasto- ja energiapolitiikasta, meidän tulisi puhua innovaatiopolitiikasta ja tutkimuksesta ja kehityksestä. Ainoastaan tällä tavalla pystymme toimimaan kasvuympäristönä ympäristö- ja energiateknologiayrityksille. Talman! För att kunna skapa en sådan tillväxtmiljö för våra företag som verkar inom miljö- och energiteknologisektorn måste vi alltså vara beredda att skapa en mera fungerande eller kanske bättre fungerande hemmamarknad för de företag som behöver referenser ute i världen. Vi bör kanske också i större utsträckning stöda processerna som leder till att produkter och service kommer ut på marknaden i stället för att stöda själva produkten och produktutvecklingen. Vi behöver en mera marknadsorienterad stöd- och finansieringspolitik. Till slut ett exempel på tillväxtpotential. Enligt Teknologiindustrin rf:s vindenergiatlas skulle en genomsnittlig satsning på 15 miljoner euro per år skapa 18 000 exportrelaterade arbetsplatser, export för 1,4 miljarder euro och en minskning på 7 miljoner ton koldioxidutsläpp i Finland år 2020 - siffror som vi inte kan ignorera. |
||||
| Kontaktuppgifter Mikaela Nylander |
||||