Tillbaka

Remissdebatt om Säkerhets- och försvarspolitik

02.03.2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

Finland skall vara berett att ta ett globalt ansvar som står i proportion till våra möjligheter. Dagens fredsbevarande operationer är krävande, såväl gällande den utrustningsnivå som våra fredsbevarare behöver som de utmaningar som geografin ställer. Konflikter sker idag långt från Finlands gränser. Krävande operationer kostar mer. Det här är något som vi måste satsa på. Resurser behövs.

Finland står idag närmare Nato än någonsin tidigare tack vare deltagandet i Natos fredsbevarande verksamhet och vårt numera Natokompatibla försvar. Statsrådets redogörelse lyckas bra beskriva hur Nato ser ut idag och vad Nato gör samt vilka för- och nackdelar ett finländskt medlemskap skulle ha. Det är viktigt att komma ihåg att Nato utvecklats från en ren och skär militärallians till en global säkerhetsorganisation. Naturligtvis är Nato ännu idag också en allians som erbjuder sina medlemmar hjälp vid ett eventuellt angrepp, men även icke-medlemmar har idag vida möjligheter att delta i Natos verksamhet. Det finns i fortsättningen också starka grunder för att överväga ett finskt Natomedlemskap. Det behövs dock ett omfattande politiskt samförstånd när man fattar beslut om ett eventuellt medlemskap.

Förenta Nationerna är den organisation som bäst kan främja en stabil utveckling på alla samhälleliga fronter ur ett globalt perspektiv. FN:s organisation är dock ohjälpligt föråldrad. För att FN skall återfå sin slagkraft krävs det att man kommer vidare med förnyelsen av organisationen..

EU utgör den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Biståndsskyldigheten och satsningarna på EU:s snabbinsatsstyrkor är goda exempel på detta. Genom den ömsesidiga biståndsskyldigheten eftersträvas en förstärkt ömsesidig solidaritet mellan medlemsländerna samt ett förstärkt engagemang för en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik.

Doktrinen om att Finlands militära försvar grundar sig på ett försvarssystem med kapacitet att försvara hela landets territorium, en armé som baserar sig på allmän värnplikt och internationellt samarbete inom EU, FN, Nato, OSSE och andra organisationer är värd att stöda. Genom den allmänna värnplikten främjas försvarsandan. Värnplikten måste dock utvecklas ytterligare och också motsvara de behov och krav som det moderna samhället ställer på systemet. Beväringarna måste kunna uppleva en konkret nytta med sin värnplikt genom exempelvis ledarskapsutbildning eller annan utbildning som de har nytta av senare i sitt yrkesverksamma liv. Förutom militärtjänsten måste också civiltjänstgöringen utvecklas och bli mer ändamålsenlig enligt i den nya civiltjänstgöringslagen; (civiltjänsten skall rikta in sig på tjänst inom räddningsväsende, befolkningsskydd, miljöskydd och uppgifter inom social- och hälsovården)

De stora anskaffningarna som vårt nationella försvar står inför kommer under 2010- och 2020- talen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget att binda försvarsanslagen till en årlig höjning med 2 % för att trygga utvecklandet. I redogörelsen utgår statsrådet ännu från att vår reserv uppgår till 350 000 man. Svenska riksdagsgruppen är beredd att minska reserven i den takt de stora årsklasserna blir äldre för att samtidigt satsa mer på att utrusta den enskilda soldaten.

Svenska riksdagsgruppen anser att systemet med redogörelser är viktigt för att kunna beakta den parlamentariska synvinkeln i den långsiktiga planeringen av vår säkerhets- och försvarspolitik. Redogörelserna bidrar även till att söka konsensus i säkerhets- och försvarspolitiken. Ett brett politiskt samförstånd gällande säkerhets- och försvarspolitiken är viktigt och värdefullt att eftersträva. Säkerhets- och försvarspolitiken kunde dock med fördel diskuteras i riksdagen också i andra sammanhang än kring den försvars- och säkerhetspolitiska redogörelsen.

Inga direkta militära hot riktas idag mot Finland. Andra hot, direkta eller indirekta, finns det däremot gott om. Hotbilderna omfattar exempelvis terrorattacker, miljöförstöring och storolyckor som direkt eller indirekt också kan leda till militära hot. För att främja säkerheten i Finland, i våra närområden, i Europa men också globalt behöver vi ett brett säkerhetstänkande, ett brett perspektiv och ett gott samarbete där även Finland skall delta.